GuideBehandla njursjukdom (geriatrisk)
MålgruppKråkfåglar
FörfattareSharman M. Hoppes , DVM, ABVP (Avian), Texas A and M University; H.  – helpthecrows@gmail.com
Version20211030
OBS: I all mina guider så utgår jag ifrån en situation där en rehabiliterare tar sitt ansvar med att ta hand om djuren på ett etiskt korrekt sätt. Man ska alltid försöka minimera stress för fågeln och eftersom fåglarna precis som människor inte är likadana, så kan det innebära att man hanterar ett problem på olika sätt med att vara kreativ! Ser jag olika sätt att göra samma sak, så försöker jag skriva ner det i mina guider, men det är alltid upp till rehabiliteraren att ta sitt eget ansvar.
Jag behöver inte skriva ”jag rekommenderar avlivning” eller ”kontakta en veterinär” eller ”enligt lag, så ska man..” eftersom jag utgår ifrån situationen där man gör det bästa för fågeln och att man som rehabiliterare har lärt sig att dra gränsen så att man inte hamnar i en oönskad eller olaglig situation. Det finns kanske en evig strid mellan vad man själv gärna vill och vad som är bäst för fågeln.
Det finns även många faktorer där en likadan situation kan ge olika resultat. T.ex: tillgång till en veterinär, tidsbrist, kunskapsbrist och tidigare erfarenhet kan bl.a. medföra stora skillnader i behandling och beslutstagningsprocessen och indirekt också slutresultatet. Kännedom om grundläggande saker kan göra enorm skillnad på stressnivån hos kråkfågeln. T.ex. undvik allt som är svart eller rutmönstrat. De gillar inte det instinktivt och det skapar stress när de ser att du hanterar någonting som är svart.
Jag lägger ner energi i mina guider för att göra det lättare för en rehabiliterare att hitta information och för att sprida kunskap.
Ser ni ett sätt att förbättra mina guider eller ser ni ett fel eller vill ni lägga till någonting, informera mig gärna!
Känner ni oro för att göra någonting för att det är nytt, be andra rehabiliterare eller en veterinär om hjälp.
Guiderna uppdateras kontinuerligt, så se till att alltid ladda ner nyaste versionen från www.råka.se

I den här guiden beskrivs vad man ska göra med fåglar som har fått en njursjukdom.
All information kommer från Sharman M. Hoppes, som är en fågelveterinär i Texas som är specialist i ämnet och vi har fått explicit tillåtelse från henne att publicera hennes arbete. Informationen får dock inte spridas på internet. Det är dock okej att skriva ut denna sida för eget bruk / bruk i kliniken

Allmänt:
Njursjukdom kan ses i alla åldrar, men äldre fåglar är mer benägna att utveckla njurinsufficiens. Orsakerna är flera och inkluderar glomerulonefropati, renal tubulär gikt och kronisk bakteriell nefrit.

Diagnos:
Vid fysisk undersökning kan vissa avvikelser indikera njurproblem. De flesta fåglar med ledgikt har någon form av njursjukdom. Ensidig hälta eller pares kan också indikera kompression av ländryggen/sacral plexus från en inflammerad eller förstorad njure. Kliniska tecken inkluderar viktminskning, depression, polyuri, polydipsi och uttorkning. Diagnos ställs utifrån en ihållande hyperurikemi före och efter vätskebehandling. Andra laboratoriefynd kan inkludera anemi eller ökade CPK- och urinkoncentrationer av gamma-glutamyltransferas. Avbildning (röntgenbilder eller datortomografi) kan visa små eller stora njurar med eller utan mineralisering. Ibland kan ureteroliter ses. Njurbiopsi är nödvändigt för en definitiv diagnos.

Behandling:
Behandlingen inkluderar stödjande vård (vätskebehandling) och antimikrobiella medel vid behov baserat på diagnostik. Kolchicin (0,04 mg/kg, PO, 2 gånger om dagen) och allopurinol (10–30 mg/kg, PO, 2 gånger om dagen) har framgångsrikt minskat urinsyrakoncentrationerna i vissa sjukdomsprocesser. Efter att fågeln har stabiliserats bör omvandling till en lämplig diet och tillskott av vitamin A, om det är motiverat, påbörjas. Essentiella fettsyror vid 0,22–0,44 ml/kg/dag, PO, med lågdos aspirin (0,5–1,0 mg/kg, PO, var 12:e timme) har använts anekdotiskt för att hantera njursjukdom hos fåglar.